Den dag som har varit

I förra inlägget, som jag skrev i morse, så skrev jag att jag frampå kvällen skulle komma med en liten uppdatering om hur denna dag, denna så helt vanliga torsdag har varit och jag kan först och främst säga att det har varit en rakt igenom bra dag.
 
Ja, denna dag började med att jag vaknade tidigt och det kan vara riktigt skönt att vakna innan resten av familjen vaknar :) 
 
Sen gick jag ut genom ytterdörren så försiktigt jag bara kunde, för att inte väcka make och två barn och idag tog jag inte cykeln till jobbet utan jag valde att gå till den förskola som hade bokat mig och det för att kunna fotografera mer fritt, utan att hela tiden behöva stanna och hoppa av cykeln :) 
 
 
Ja, för att komma till min arbetsplats idag så gick jag förbi en annan av mina arbetsplatser, för är man som jag timanställd som barnskötare i kommunen så har man inte bara en utan flera arbetsplatser :)
 
 
Och det blev några bilder tagna även när jag gick hem på eftermiddagen, men de visar jag i nästa inlägg, som jag troligtvis skriver redan i morgon och istället så skulle jag vilja berätta vad jag har tänkt och känt under denna så fina septemberdag, med start från i morse då jag gick iväg till jobbet.
 
Ja, det var en väldigt fin morgon, inte kallt utan snarare varmt och man kunde se på himlen att dagen skulle bjuda på sol och riktigt fint väder. Jag försökte att vara medveten om vart steg jag tog och jag verkligen njöt av att få komma ut så pass tidigt på morgonen, liksom av den ljumma luften och jag skattade mig än en gång lycklig som har ett jobb att gå till och som får vara här och uppleva ännu en höst. 
 
Jag betraktade mina medmänniskor, som även de var på väg någonstans och både tänkte och kände att vi är verkligen här tillsammans, alla vi människor uppå denna jord och det finns egentligen ingen som helst skillnad oss individer emellan.
 
Jag stannade upp emellanåt för att njuta av en blomma, en buske eller ett träd, liksom för att ta en och annan bild. Ja, jag älskar ju att fotografera, så jag kunde ju liksom bara inte låta bli :)
 
 
Jag är verkligen så glad och så tacksam för var dag och var stund jag får i det här livet och jag gör vad jag kan för att ta tillvara på de alla. När arbetsdagen sen närmade sig sitt slut så kändes det så skönt att få bege sig hemåt igen, men jag hade ingen brådska hem, utan jag promenerade ganska så sakta och försökte ta emot samt vara medveten om alla sinnesintryck och det bästa av allt det var nog ändå att det började smådugga lite :) Ja, regndropparna svalkande faktiskt lite i värmen, för det var verkligen varmt idag.