boadalarsson.blogg.se

 

Som jag redan har nämnt så bodde vi nästan ett helt år i Ecuador och jag skulle vilja dela med mig av lite bilder och lite små berättelser om flytten dit och vår tid i ett helt nytt och helt underbart land. Ja, jag tänkte att jag skulle börja med att skriva lite om vad jag tänkte och kände inför den här flytten och det är förresten i princip samma tankar och känslor som infinner sig nu när vi planerar att flytta till Spanien, med den enda men stora skillnaden att vi nu inte flyttar så långt bort.

 

Det var med både förväntan och en pirrande känsla i magen som jag började planera för vår flytt till makens hemland, Ecuador och jag tvekade aldrig eller funderade på om det var rätt beslut som vi hade fattat. Jag (ja, vi) kände att det var helt rätt och jag började som sagt planera flera år innan själva flytten. Precis som jag gör nu inför vår flytt till Spanien och det hjälper en dessutom att förbereda sig mentalt, för det handlar ju trots allt om ett väldigt stort beslut och en väldigt stor omställning, att lämna sitt hemland för att börja om och bosätta sig i ett helt nytt land.

 

Jag funderade på var samt hur vi skulle bo, hur vår vardag skulle bli och hur det skulle kännas att komma till ett helt nytt land där ingen pratade svenska och oftast ej heller någon engelska. Jag såg fram emot att få se Anderna "på riktigt" och jag tänkte att vi måste bara ha den allra finaste utsikt från den lägenhet eller det hus som skulle bli vårt nya hem, mitt, makens och våra två barns nya hem.

 

Ja, jag njöt än mer av vad dag, av naturen och våra fyra underbara årstider här i Sverige, då Ecuador inte har fyra årstider och sen är det ju så att åren går fortare än man tror och en dag så kom den dagen när det var dags att lämna Sverige, familjen, lägenheten och en massa annat och det var med blandade känslor, det kan jag säga. När jag kramade mina föräldrar och min syster en allra sista gång så ville jag bara gråta och det gjorde riktigt ont i hjärtat, men det fanns liksom ingen återvändo :) Biljetterna var bokade och resväskorna packade och som sagt, vi var så redo för flytten som man bara kan bli.

 

Bild ett och två är tagna från bilen när min pappa skjutsar mig till Arlanda för att vi ska kunna placera alla resväskor i de förvaringsboxar som finns där och jag minns att tanken som infann sig när vi närmade oss Arlanda och jag fick syn på det här flygplanet var att snart så sitter vi i ett plan långt där uppe i det blå. Tredje bilden visar alla våra resväskor och som sagt, vi reste med på tok för många resväskor :) Fjärde och sista bilden är från vår favoritpizzeria, där vi äter vår allra sista måltid tillsammans med barnens mormor, morfar och moster och pizzan smakade som vanligt jättebra, men oj, vad jag kämpade mot gråten och tårarna som ville tränga på och en sak vet jag och det är att när vi flyttar till Spanien så kommer jag absolut att resa tillbaka till Sverige emellanåt, för att hälsa på mina älskade föräldrar.